Text&musik: Roger Rönning

Titel 2 och 3: Musik Roger Rönning, Text Roger Rönning, Marianne Flynner
Titel: 1,2,4,5,6,7,8,10 Producerad av Gunnar Nordén och Roger Rönning
Titel: 3, 9 Producerad av Kent Hedberg och Roger Rönning
Titel 5: Mats Persson, trummor, mandolin, körsång

Inspelat och mixat av Gunnar Nordén, Kent Hedberg, Roger Rönning
Mastrat av Björn Engelmann Cutting Room
Grafisk form L-G Blom

PRM Records PRMCD014

det är en vanlig dag
helt vanlig dag
under en himmel från igår
och älven flyter på
bara flyter på
den ger liv och läker sår

där älven flyter fram
mot havets djupa famn
ja från källan fram till havet möter land
det var öde på bron
där under lyktornas sken
där han såg
skuggan av en frusen man

det var en kylig vind
som håller i
en bild, från minnets galleri
och många mörka moln
tog han sig förbi
på sin väg mot ett annat liv

och ljuset finns där alltid
för ögon som ser
klockan är nu
platsen är här

där älven flyter fram
mot havets djupa famn
ja från källan fram till havet möter land
det var öde på bron
där under lyktornas sken
där han såg
skuggan av en frusen man
där han såg
skuggan av en frusen man

jag ser lätt andras behov
snabb att erbjuda mitt stöd
göra gott är min devis
och räcka ut en hand i nöd

så döm om min förvåning
när du som allra närmast
och som jag älskar allra mest
säger att du farit illa
och att orsaken är jag

jag ser nu, min självbild
i ett annat ljus
min vän jag står här nu
och ser, mitt hjärtas
brist på skärpedjup
min blinda fläck är du

min blinda fläck är du

jag som är så klok och god
aldrig trampar på en svag
har stuckit vassa pilar
i ditt innersta jag

jag ser nu, min självbild
sakta suddas ut
min vän jag står här nu
jag ser, mitt hjärtas
brist på skärpedjup
min blinda fläck är du
min blinda fläck är du

som yin till yang
som hav till land
ja du och jag vi hör an till varann

som sjö till kust
som nöd till lust
ja du och jag vi hör an till varann

men ibland vill man
vara själv ett tag
bara känna efter bara vara jag
att få andas
andas fulla andetag
och låta allting få vara still

mår du bra så skiner solen över mig länge
men när du har sorg drunknar jag i regnet
du och jag, du och jag
vi hör an till varann
ja vi hör an till varann

som ond till god
som kött till blod
ja du och jag vi hör an till varann

mitt liv har växt, till en större yta
jag är ingen gisslan som någon måste frita
du och jag det är vi
mår du bra så skiner solen över mig länge
men när du har sorg drunknar jag i regnet
du och jag, du och jag
vi hör an till varann
vi hör an till varann
vi hör an

vårt liv, är här
det liv, som är
och du, du är
så fin
så fin

ja du har, ett sätt
det känns lugnt, känns rätt
ja du är, du är
så fin
så fin
nu flyger fåglarna  igen
nu flyger fåglarna  igen

dom seglar  med vinden
högt upp i det blå
lever sitt eget liv
i harmoni
så fin
så fin

vår tid, är här
ja här, där vi är
och du är, du är
så fin
så fin
nu flyger fåglarna  igen
nu flyger fåglarna  igen

så många på vår jord
så många svar
men det finns ingen i världen
som har det du har

ja det finns bara en kvinna
bara en kvinna
finns bara en här i världen
en kvinna som du

och man väntar att någon
skall söka sig fram
på en väg till ditt hjärta
och prisa ditt namn

för det finns bara en kvinna
bara en kvinna
finns bara en här i världen
en kvinna som du

så många på vår jord
vem är du lik
se dig i spegeln då
du är unik

för det finns bara en kvinna
bara en kvinna
finns bara en här i världen
en kvinna som du

ja det finns bara en kvinna
bara en kvinna
finns bara en här i världen
en kvinna som du

vi har lämnat sommaren
men vi skall ses igen
ser fram emot det
ljuset får vika sig
löven har ändrat färg
hösten har gjort sin entré

vägen kan kännas lång
innan det än en gång
innan den kommer tillbaks
en stilla melankoli
saknad som sitter i

och sprider sig i vårt rum
det går mot vinter
det går mot vår
det är samma år efter år
bland höstens färger
en sommar är slut
det går mot mörker
det går mot ljus
det går mot ljus

ja vi har lämnat sommaren
men vi skall ses igen
ser fram emot det,men
vägen kan kännas lång
innan det än en gång
innan den kommer tillbaks
en stilla melankoli
saknad som sitter i
och sprider sig i vårt rum

det går mot vinter
det går mot vår
det är samma år efter år
bland höstens färger
hörs vindens sus
det går mot mörker
det går mot ljus

det går mot vinter
går mot vår
det är samma år efter år
bland höstens färger
en sommar är slut
det går mot mörker
det går mot ljus
det går mot ljus

kom in i din värld
blev kvar en stund
Ja du och jag var
i samma rum 

i samma rum

en dörr stod öppen där för mig
så att jag kunde komma in
ja du visade 
att jag var välkommen in
in i din värld
jag stannade kvar
Ja för du och jag var
i samma rum
i samma rum
ja du och jag
du och jag
i samma rum
i samma rum

ja när vi delar perspektiv
och börjar lyssna till varann
det blir som att tända ljuset
bilden växer fram

kom in i din värld
blev kvar en stund
Ja du och jag var
i samma rum
i samma rum 
ja du och jag
du och jag
i samma rum
kom in i din värld
blev kvar en stund
Ja du och jag 
du och jag
i samma rum
i samma rum
i samma rum

det blåser nordanvind
en kall nordanvind
nordanvind
det blåser nordanvind

ja ute blåser nordanvind
kallt, över stad, över land
känner kylan, känner den mot mitt skinn
men vet att, inuti, är jag varm

många fryser ibland skuggorna
dom lyssnar till, en iskall melodi
men frusna strängar och en splittrad skäl
söker efter harmoni

sen kan du låta det blåsa kallt
låta det friska på
ja du kan låta det blåsa kallt
kan låta vinden vina
för du är varm ändå

det blåser nordanvind
en kall nordanvind
nordanvind
det blåser nordanvind

värme smälter
smälter is
och du kan blåsa liv i den minsta glöd
så att det blir varmt inuti

sen kan du låta det blåsa kallt
låta det friska på
du kan låta det blåsa kallt
kan låta vinden vina
för du är varm ändå

det blåser nordanvind
en kall nordanvind
nordanvind

det blåser nordanvind

Vi tänder ljus
tänder hopp
då skymningen sig sänker
och natten sveper in
och varje ljus
talar ett språk
som inte vi kan höra
men som når våra själar
så låt oss tända våra ljus
och öppna vägen till varandra.

en strimma av ljus i mörker
ger oss en stilla frid
och ljuset ger oss trygghet
i den mörkaste av tid

vi tänder ljus
det blir ett lugn
vi låter tankar vandra
och  finns där för varandra
när det blir mörkt
och det känns tungt
då världen dränks i skuggor,
ännu en mörkrets dag, 
ljuset ger hopp och ger värme
i våra sinnen och i våra hjärtan.

en strimma av ljus i mörker
ger oss en stilla frid
når in där i våra själar
i den mörkaste av tid

en strimma av ljus i mörker
låt skenet få visa väg
kan tända hoppet hos någon annan
i den mörkaste av tid
i den mörkaste av tid

Du sa jag, skulle tro på dig
jag vet, jag vet
det är sanning för dig
men jag såg fotspåren i snön
fotspår i snön

det vi hade fejade ner
en förändring från blå till grå
sorgsna tankar, vill veta mer
så att du vet vilken väg du skall gå
men brustna illusioner
gör vägen tung och svår

Du sa, det skulle aldrig bli
och allt jag visste
det var fantasi
men jag såg fotspåren i snön
fotspår i snön

det tändes ljus, allting stod klart
det var en saga som tagit slut
såg det inte, komma så snart
ingenting skulle bli som förut
allting kan ju hända
man kan ha fel

du sa mig, inga tvivel fanns
men mina tankar
var nån annanstans
jag såg ju fotspåren i snön
ja du sa jag, skulle tro på dig
jag vet, jag vet
det är sanning för dig
men jag såg fotspåren i snön
fotspår i snön
fotspår i snön